Våren 2006, under våra sista månader som bofasta missionärer i den lilla byn Patil, belägen i dom centrala delarna av den snåriga och bergiga ön Mindanao (södra Filippinerna), besökte vi en grann by vid namn ”Baho” tillsammans med några av våra inhemska missionärer. Det var en speciell by. Nästa lite smått magisk. Den omgavs av en stor flod som liksom svängde sig runt byn som ett stort U. I mitten av detta ”U” gick en platå upp där alla byns bambu hus var byggda i en stor cirkel, och mellan husen fanns en öppen gräs yta. där folket stod och pratade med varandra när dom inte var ute och arbetade med sina odlingar.
”Baho” var en väldigt speciell by att besöka. När vi sov där första natten vaknade vi flera gånger av att byns egna präster (”baylanders”, animistiska präster) spelade på sina trummor och utförde olika typer av ritualer. Hela byn höll sig troget till den lokala religionen som kallas ”duwata”, som betyder ande. Dom var inte intresserade av att höra på vad vi hade att säga om Gud, men vi blev bra vänner ändå.
Vid ett lite senare tillfälle besökte några av våra medarbetare byn igen. Precis som gången innan blev dom också nu väckta mitt i natten. Men denna gången var det inte animist prästernas trummor som väckte dem, utan gevärs eld! I byn höll nämligen några gerilla soldater från New Peoples Army (Kommunistisk gerilla som gömmer sig i trakten) till, och dom tyckte inte om att missionärer hade kommit till byn och ville skrämma bort dem.
Trots att våra medarbetare givetvis var lite skrämda efter det som hänt, har dom fortsatt att besöka byn gång efter gång i flera år, dock helt utan resultat. Men, Bibeln säger att om vi fortsätter att göra gott och inte ger upp, får vi skörda när tiden är inne (Gal 6:9). Våra medarbetare gav inte upp, och nu har dom fått skörda! När dom besökte byn i december 2011 bad en man dem att komma och be för hans son. Ingen i byn hade ännu börjat tro på Jesus. Men, som dom sa i byn, så hade mannens son blivit ”galen” och var helt okontrollerbar. Han slogs med allt och alla och förstörde saker i byn. Flera familjer hade redan flyttat ifrån byn för att inte själva drabbas av honom. Nu var pappan desperat och bad som en sista utväg missionärerna att komma och be för mannan. Mannen själv som det gällde var i 20års åldern. Till hela byns förvåning blev mannen helt återställd efter förbönen, och han kunde inte förstå själv varför han betett sig som han gjort och varför han skadat så många människor.
Mannens helande blev ett tecken inför hela byn. Den dagen valde många att ta emot Jesus i sina liv, och nu håller en församling på att planteras i den lite smått magiska byn Baho:)
